Doc Forest Tattoo

1998 träffade jag för första gången min blivande svärfar och mentor Ove ”Doc Forest ” Skog.
Jag ströjobbade på den tiden, och Ove märkte snart att jag hade ett brinnade intresse för teckning.
Han erbjöd mig att bli lärling hos honom.
Jag saknade självförtroendet och velade i åtta år.
Slutligen var det min fru som övertalade mig på att ta det steget, året var 2006.

Ove var ödmjuk och hade en arbetsmoral av den gamla skolans sort.
Det gällde att vara punktlig och organiserad. Han underströk ofta vikten av ett trevligt bemötande, tålamod och kvalitet.
Vi arbetade och reste en hel del tillsammans och Ove blev en stöttepelare både yrkesmässigt och personligt.

För några år sedan gick han i pension och jag fick förtroendet att driva studion vidare.
Mellan varven kom han in och höjde stämmningen med sina historier.
Jag är stolt över att ha fått lära mig så mycket historia om de som berett vägen för oss inom yrket och om den enorma ansträngning som det tog att bli tatuerare innan regelverk och internet fanns.
Ove lämnar ett enormt tomrum efter sig. Vi är många som kommer att sakna hans målande berättelser, från tatueringshistorien i vilken han har en självskriven plats, från livet som sjöman, och från ett svunnet Aspudden.

Hans värdegrunder genomsyrar mitt dagliga arbete, långt från divalater och trender.
Min avsikt är att bibehålla Oves arv och anda i studion, att göra tatueringar som åldras värdigt, och att vara just så lyhörd, tillmötesgående och jordnära som Ove var.
Vila i frid min vän.
/Valter